|
ÄVEN I MÖRKRET
När det mörknar under färden
och mitt hjärta känns så kallt
vill jag knäppa mina händer
och för Gud berätta allt
Han har lösning på problemen.
I hans närhet kan jag se
vägen mycket, mycket bättre.
Om hans ledning vill jag be.
Tag min hand och led mig Herre.
Fyll mig med din ro och frid.
Låt mig känna, att din kärlek
bär mig under kolsvart tid.
Tack att ljuset syns i fjärran.
Tack att läkedom du ger.
Om mer tillit, tro, förtröstan
dig min Herre dock jag ber.
Låt mig slappna av i famnen,
lyssna stilla till din röst,
finna vila mitt i stormen,
i ditt kraftfält hämta tröst.
Karin Hartler
|
|
|